Bokrecension - The Guncle av Steven Rowley

Handlingen följer Patrick som efter en traumatisk bortgång av sin svägerska, tillika bästa vän, nu finner sig i att ta hand om hennes och sin egen brors barn över sommaren. Men hur ska han hjälpa dem genom sorgen efter sin mor när han själv inte bearbetat förlusten över sin stora kärlek flera år tidigare?

Det här är en fantastiskt varm och fin berättelse om livet som sker mitt i sorgen. Barnen ställer tusen och åter tusen frågor och drämmer av roliga kommentarer höger och vänster utan att dem har en aning, och det är just det som behövs när livet tar en mörk vändning. Jag trodde aldrig att jag skulle skratta åt denna berättelse, men skratta var precis vad jag gjorde. Älskade sammanhållningen mellan Patrick, Maisie och den tandlöse lille Grant som försöker navigera sig fram på okänt vatten tillsammans och dem små stunder dem skapade som gör livet värt att leva. 

Den här boken fann jag på en second hand butik för något år sedan och jag blev otroligt glad för det. Jag kommer faktiskt inte att behålla den nu när den är utläst trots att jag älskade den väldigt mycket för det här är en berättelse som någon annan behöver ta del av så jag kommer troligtvis att ge den till en second hand affär eller ställa i någon bokbytarhylla. Den här berättelsen är för fin för att inte dela med sig av.