Aladdin - London 2018


Sultanens vackra dotter, prinsessan Jasmine, har allt man kan tänka sig. Utom frihet. En natt rymmer hon från palatset och träffar den fattige men godhjärtade pojken Aladdin. Innan de vet ordet av är de förälskade i varandra och indragna i sitt livs äventyr! De blir jagade av sultanens lömske rådgivare Jafar, snubblar över en magisk lampa som släpper ut den helsnurrige anden Genie, och hittar en flygande matta som tar dem med på en fartfylld resa över staden.

Till och börja med måste jag meddela att bilderna i det här inlägget inte är mina utan jag har lånat dem från Aladdin the Musicals hemsida och den kan ni finna om ni TRYCKER HÄR

Aladdin är en rätt ny musikal i Londons West End, den hade premiär 2016 och det är en musikal jag varit nyfiken på sedan Trevor Dion Nicholas interjuvades på West End Live samma år, innan premiären. Då pratade han om projektet och sjöng en liten bit av låten Friend Like Me för oss.
Vi gick på matiné föreställningen dvs dagsföreställningen av showen och hade några understudies i rollerna, så som anden, men huvudsaken till att jag ville se den var Matthew Croke, killen som spelade Aladdin och som även var med i Annie Get Your Gun som jag såg i Sheffield. Och han var verkligen den perfekte Aladdin vilket jag misstänkte redan när dem castade honom i rollen. Han har ett sådant charmigt leende att det är svårt att inte fånle så fort han visar sig. Tyvärr måste jag säga att många i castet inte var de bästa sångarna. Tjejen som spelade Jasmine lät hemsk mer än vad hon lät bra och såg ut att vara väldigt uttråkad på scenen hela tiden. Och man såg verkligen hur Matthew fick kämpa extra mycket för att det skulle bli bra, vilket var synd. 
Hur gick det med en understudy till Anden då? Jo det gick bra, det han saknade i röstresurser gav han 150% i humor och energi istället så det gjorde absolut ingenting. Och jösses vilken energi han hade! 

 
Aladdin som show är värt ett besök bara för upplevelsen i sig, humorn, sångerna, specialeffekterna är helt fantastiska. Jag satt flera gånger och drog efter andan när specialeffekterna dök upp från ingenstans. Favoriten måste ha varit när Aladdin är inne i grottan, så sjukt häftig scenografi och effekter!
Humorn stod Jafars sidekick för i det mesta vilket var underbart, vill absolut inte säga något alls men den killen var riktigt grym. Favoriterna förutom Aladdin måste dock ha varit Aladdins tre kompisar som gång på gång är så hjälpsamma, roliga, konstiga och bara klumpigt härliga. Så fort dem klev in på scenen kände jag att ett stort leende spred sig på läpparna och man undrade vad som nu skulle hända. 


Om jag har råd kommer jag absolut att se om på denna musikal, för jag kan tänka mig, med allt som pågår på scenen, att man kommer hitta något nytt litet guldkorn som man missade förra gången eftersom det händer så mycket hela tiden. Sedan vore det fantastiskt kul att få se Trevor Dion Nicholas som Anden då han har en helt fantastisk röst! 

 
Jag lämnar detta inlägg med att dela trailern till musikalen om ni skulle bli nyfikna och vill kika in den. 

#1 - Netti Starby

Åh vad kul och jag älskar den storyn! :-D Kramis

Svar: Jag med det var så häftigt att se den som musikal. Kan verkligen rekommendera att gå med barn också :D
thelenaelisastory.blogg.se